En dag är allt redan försent, allt det där som man tänkt. Allt det där som legat i ett Sedan har plötsligt hunnit i kapp och Sedan har förvandlats till Nu. Det är dags. Bilderna ska packas, något utrymme för att göra finns inte längre kvar. Det som finns det finns och allt det andra, det tänkta, det som fortfarande bara är som ett litet fladder inne i mig syns inte och kommer inte att bli synligt under den utställning som jag öppnar tillsammans med
Morgan Johansson på lördag 11 februari på
Konstfrämjandet i Karlstad.
Människor som kartor och iakttagare, fåglar som betraktar och betraktas. Broderi och akvarell.
Ett rum har utställningen och vi har pratat om att dela rummet i två hälfter och visa vår konst mitt emot varandra, men det känns lite tråkigt. Det blir som två separata utställningar. Nu vill vi istället försöka göra en utställning där bilderna samtalar, där våra olika material och uttryck kommer i dialog med varandra. Där förhoppningsvis något börjar sjunga emellan våra bilder och besökarna.
Det som finns och det som en en gång funnits. Det som riskerar att försvinna.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar